måndag 6 september 2010

Dålig compliance

Varför ska det vara så svårt att vara sjuk. Jag är troligen världens sämsta patient, jag vägrar inse mina gränser, och bara på min egen bekostnad.
I morse när jag vaknade känndes halsen som om den va full med taggtråd, och ansiktet som om man fått en smocka, svulelt o ömt. Men stannar man hemma, nä, men det är ju klart. fram till lunch går nog. joodå. bara fram till lunch, sen e värsta ruchen över och jag kan gå hem me gott samvete..... Kolegorna skickade hem mig vid frukostmötet med order om att ta det lungt o bli frisk.

Väl hemma va jag rätt så duktig, intog lydigt soffläge med fjärkontrollen i högsta hugg. det gick ganska bra under dagen.
Sen kom kvällen, mannen såg till att barnen fick middag och jag fick för mig att en liten tur utomhus i friska luften skulle göra mig gott. Vi bor ju i princip brevid affären, så en liten tur o handla lite yoghurt för min ömma hals och två mjök kan ju inte skada. För en liten förkylning ska ju inte stoppa mig.... ack vad jag bedrog mig.

Jag insåg min begränsning... ( i allafall en liten stund) när jag kommer hem flåsandes med tryck över bröstet och andningsfrekvens runt 40.... piipp, rossel, tungt det va o andas. Att skylla på dålig kondis antar jag är uteslutet när man bor ett brännbollsslag bort från konsum.
Ghaaa, jag avskyr verkligen att vara sjuk! och hamnar jag någon gång på sjukhus kan ni räkna med att jag kommer att vara världens jobbigaste patient och försöka rymma flera gånger om så fort ni vänder ryggen till. Det här passar inte mig, jag har inte ro att vara sjuk.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar