Sol ute sol inne

Sol i hjärta surt i sinne eller något sådan.
Sitter i soffan, tar det lungt, solen skiner i nacken, skönt att bara få vila lite.
Samtidigt, rastlös. rastlös. rastlös. Även om det är skönt att vara mammaledig så  kan jag inte låta bli att längta tillbaka till skolbänken i höst. Att bara gå hemma är faktiskt ganska surt. Visst det är kul också, absolut, men för mycket av den goda varan är då inte bra heller. Och även om man har sina tankar om att man kan ju lägga all tid i världen på att städa, diska, tvätta, och göra fint hemma. Nä tro mig, det finns inget tråkigare än att sitta och titta på tvätthögen och konstatera att man har inte lust med det i dag heller.
Nä jag längtar efter lite mer rutiner. Saker som förväntas av mig. Och nä återigen, jag menar inte tvätthögen.
Att få ta sig hemmifrån och föra en konversation som innefattar ett eftertänkt gediget svar. Visst det är rätt sött med gogo-ga-ga-ma-am-am-aaa också. Men ibland så blir det lite småtjötigt att inte kunna få ett vettigt svar.
Ja jag har äldre barn också. Men att från 6åringen höra varfördå? eller Hallååå? efter varje mening eller från 8åring en suck och ett men åhhhh varfööööööör? såfort man ber om något. Nä jag behöver en vuxen att prata med. Jättegoa fina barn, men jag vill få vara lite vuxen också tack.
Få luncha med någon som inte nyser maten i ansiktet på mig eller tycker att det är en kul lek att kasta ner drickan på golvet.
Men min tid kommer. Just nu skall jag njuta av att vara hemma och ta det lungt. en stund till.