Minstingen sover lite oroligt han med, kanske känner han av sin mors oro? Barnen kommer ha det bra, det vet jag. Oron sitter mest i mig. Deras vardag rullar ju på med deras rutiner o aktiviteter. Det är jag som åker o vänder upp o ner på tillvaron ett tag. Läskigt o spännande intressant på en o samma gång.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar