Vi satt och slötittade lite på datornerna hemma och drömde oss bort. Bort från vår kära men ändå för trånga "skokartong".
Då dök den upp. men titta ett hus, precis här brevid, och det är visning.... NU! i 15 minuter till.
utan att ha tittat på vare sig bilder eller planlösning hoppade vi in i bilen och åkte iväg.
Jag sätter foten innanför dörren, vänder mig till min man och säger.
"-Det känns som hemma, här känner jag att jag kan bo".
Vi tittar igenom hela huset. Visst mycket vi känner behöver göras, men bägge förälskar vi oss snabbt i huset. Det har en gammal charm, vi ser potentialen, rummen räcker till, bergvärme, källare, stor tomt som till och med är styckbar och läget... tredje tomten från badet. Vi kan inte motstå så redan samma kväll lägger vi första budet.
Sen drog karusellen igång. Det va inte bara vi som förälskat oss i detta hus, och gång efter gång stod vi där och undrade vad vi egentligen höll på med.
Två dar senare kom mäklaren hem till oss. Till huset han en gång för 5 år sedan var med och sålde till oss. Han skrattar gott och säger... "-Det är lungt, jag har köpare till er". Vi skriver på papprena och två timmar senare ringar han och undrar när han får visa huset för några som vill komma och titta före ev visning.
Allt känns som ett skenande tåg.
Men ett skenande tåg går inte att stoppa och ibland ska man nog inte ens försöka, bara se till att hålla sig kvar på rälsen.
Någon dag senare har vi vunnit budgivningen och papper skrivs i all hast.
Själv befinner jag mig på jobbet när telefonen ringer och en kollega hjälper mig att ordna en fullmakt så att kontrakt kan skrivas utan att jag är där.
Tåget skenar fortare, rensa, riva, tre vändor till tippen med släp, möte med banken, papper hit och dit kopiera, intyga, vidimera. Städa, plocka undan allt. Besiktning, visning för intressenter, fotografering. Nya kontrakt.
Så nu står vi här 11 dar senare från när vi första gången såg huset och inser att det har gått galet fort. Hus är köpt, hus är sålt och vi längtar till den 2a mars då nästa stora Tåg får rulla igång.
Home sweet home.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar