Dottern va på vandring idag och lyckades förlora sin Iphone.
På vinst och förlust fick vi för oss att jaja, vi åker väl och tittar efter den. Försöker ringa läraren för att fråga vart dom varit. Får inte tag i läraren. Så vi åker runt lite.
På Lovö, någonstans in-the-middle-of-nowhere efter att vi åkt på slingriga smala grusvägar i 30 minuter så säger dottern helt plötsligt...
-Mamma, jag tror att jag känner igen mig, här någonstans längre fram tror jag att vi gick eller kanske inte, eller jo, det fanns nog ett dike där som jag hoppade över.
Rullar sakta fram och stannar vid nämnda dike låååångt ute på landet utan bebyggelse i sikte.
Och där i det vattenfylda diket så sticker hon ner handen och gissa vad som legat där och badat i 6 timmar.
Döm om våran förvåning när den fortfarande är på och fungerar hyffsat???
Bilder fanns kvar, gick att smsa och jag kan ringa till och hör vad hon säger, men hon hör inte mig. Så högtalaren verkar inte ha uppskattat badet.
Nu har den därtill börjat att på eget bevåg ringa upp folk lite random.
Men hitta den gjorde vi :)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar