Dottern är med i luciatåget, hon står där nu som allra bäst och sjunger, även på Italienska. Sonen är där och tittar. Men får en stolt mor titta. nope... näppeligen inte. Sångläraren sjukskrev sig och det blir ingen föreställning för föräldrarna. Lokalerna rymmer av brandrisk själv inte fler än skoleleverna. så vi föräldrar får inte titta (tur i oturen att jag snikade till mig en föreställning igår och vet att dom sjunger ljuvligt, i allafall gjorde dom det på generalrepetitionen). Men det är ju ändå inte samma sak som att på lucia få se dom skrida in vackert ljusa och fina med sina små ljus i händerna och sjunga. Den stämmningen är ju ändå bara på lucia. Även om dom helt klart sjöng rys vackert igår också.
Försöker att inte tänka allt för avundsjukt på luciafirandet och försöker åstadkomma lite.
Ringer till en skola för o höra om köplatser- nä återkom blir budet, hon som har hand om det är på luciafirande... morr- rub it in...
ringer till en enhetschef för o höra om en annan kötid.... kan inte svar just nu, var god lämna namn och nummer,..... ja ja, jag inser läget, hon tittar också på något sött litet luciatåg någonstans. Jag får ta och återkomma senare, får tröstäta lite frukost istället.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar