Jahapp, kan man vrida tillbaka klockan tack?

Hur är man mamma till en 11åring som vill och kan allt?
Jag har fått äran att begåvas med en dotter som hela sitt liv utmanat inte bara sig själv utan sina föräldrar och omvärlden på ett fantastiskt inspirerande sätt. 

Att denna tjej var något alldeles särskilt visade hon från dag ett.

När hon som 3åring satte sig på dagis och började läsa böcker var vi delvis väldigt imponerade, men samtidigt inte förvånade. 

När hon som 5åring började lära sig Engelska på eget bevåg hade vi redan förstått att vi inte kunde hålla denna tjej tillbaka och det ville vi såklart inte heller. 

När hon som 6-7åring satt och gjorde egna animerade musikstycken skrattade vi glatt åt hennes kreativitet och uppmuntrade.

Hennes djurintresse har alltid funnits och varit en passion hon grävt ner sig i genom åren, den här tjejen kan allt och lite till om djur, när andra läste kalle anka satt hon med sina djurlexicon, läste om och om igen, skrev ner, gjorde listor och lärde sig mer och mer. 

Hon har alltid varit enormt kreativa och inspirerande, men kläder och utseende har varit oss ett förskonat område, så när hon som 10åring ville raka en sidecut var det inte mycket att fundera på. Du väljer hjärtat, och det blev jättefint. 

När hon som 11åring ville ha rosa hår så tänkte jag bara, allt klär en skönhet. 

Just nu verkar det vara japan som står på menyn. Cosplay och Fursuite talas det om, ritas dräkter och tillverkas både öron och svansar. Och när jag nu försöker säga att man inte får ha svans på sig i skolan så får jag tillbaka.

-Mamma, varför låter du mig inte vara mig själv?

Öhhm,,, 

Ja varför? Känns som jag målat in mig i ett hörn, tänk vad mycket lättare det ändå var när dom var små. Samtidigt som jag fascinerat ser vad vart år för med sig så kan jag ibland känna, stoppa klockan, jag hinner inte med.