Jag har inget att göra....

-Mamma jag har inget att göra.

Ok vill du: Göra halsband, armband, måla med stenfärg, måla på glas, göra flaskpost, läsa, sticka, virka, rita, ploppplatta, foliera porslin, bada, fingerfärg, göra muffins, paj, sockerkaka, småkakor. Leka med lera, sy, bränna namn på glas, göra glitter på tröjor eller andra kläder, knyta kompisband, plantera i miniväxthus, måla naglarna, lägga pussel... 

-Näää

-Nähäpp, inte det, nä då har du uppenbarligen Iiiiiiingenting att göra. 

Norsk väckarklocka

Ligger o småslumrar i soffan. O så ringer telefonen.
-Ahh morgon morgon, e allt kjempefint me däj?
Glatt sjungs Norskan fram. Dom undrar om jag vill komma och jobba snart igen. Jag påminner om att jag i så fall bara vill jobba som Jordmor och inte som Sykepleier.
Jadå, det vet dom, inga problem, dom undrar bara när och vill upplysa mig om att jag får mer betalt. Jag ska bara säga till så ordnar dom åt mig.
Nu, Sommaren, Hösten?
Vart vill jag jobba i Norge, Och med vad?
Inga problem, inga problem. Vi ordnar det.
Lite sömndrucken så känner jag att jag inte vill ta några beslut på stående (liggande) fot och tänker att semester i år vore ju väldigt trevligt, va ett tag sedan sist. Så jag skjuter upp det hela ett år och säger att jag vill nog ha lite mer erfarenhet och att vi kan höras till nästa sommar. Dom förstår och önskar mig ett trevligt år, att jag skall hälsa barnen och ber ändå att få återkomma tidigare. Jaja, ring ni bara. Dom e alltid så trevliga att ha att göra med.
O jag börjar bli rätt van. Var o varannan dag droppar det in mail och telefonsamtal. För har man en gång satt sin fot i Norge, ja då vill dom att man kommer tillbaka.
Jag undrar bara när den svenska vården skall börja känna samma glädje och uttrycka samma längtan efter personalen som den glädje som strålar från andra sidan Gränsen.
Jag ska inte säga att jag inte trivs här i Sverige. Jag har helt otroligt fantastiska arbetskolleger och trivs bra på natten. Men jag kan inte låga bli att känna lite längtan till Norge när den där varma hjärtliga Norskan bara sjunger fram sina ord i mitt öra. Det är något så kärvänligt över Norge så att man bara trivs. Så jag längtar tillbaka, men får vara klok och lägga det på is ett tag.

Olivers pulkapremiär

1a åket i mammas famn:

Nejnejnej..nej..nej..nej..nej..nej....

Väl nere. 

- Va det roligt Oliver. Ska vi åka igen? 

- JAAAAAA! Mera mer mamma mer!!!

Andra åket går ungefär likadant. Hoppar ivrigt ner i pulkan med mig för att hela nedfärden citera föregående färd ...nej..nej..nej....

Tredje åket hamnar vi mitt på ett gupp så vi bägge flyger ur pulkan, varvid Oliver glatt tjuter WHIIIIIIIII!!!! Sen va han fast, och grymt besviken när vi nu äntligen tog oss hem från backen. 

Perfekt ursäkt för att shoppa?

Mina händer blir till torra fnasbollar på vintern om jag inte jobbar hårt med handkrämen. Så jag var förbi Body Shop och köpte deras Almond Hand & Nail Butter.

Hem och använder den härligt mjuka fluffiga krämen. Ahh ren njutning för torra små händer.
Låter dottern prova och lukta.
-Ahhh mamma, den luktar jättegott, precis som Play-doo lera.
-???? What?
Tack för den, eller nått, uppenbarligen va det allt för länge sedan barnen lekte med Play-doo.
Fortsätter använda den och är nöjd.
Köper hem Kärnans leklera i Grönt, Gult och Rosa.

Ahh vilken trevlig mjuk och väldoftande lera, den luktar ju precis som..... just det. men handkräm... Rusar ut och öppnar burken.. Njä inte riktigt, det är snarlikt, känner igen doften. tar någon sekund. Ah just det, nu vet jag. Björnklister. Ni minns den gröna burken med röda spateln som nog var och varannan unge gått och doftat/smakat på.

Jahapp,, dags o köpa ny handkräm. Nog för att det är nostalgi med björnklister, men inte riktigt vad jag vill gå runt och dofta.

Smutsig Politik

Vill man hitta fel så gör man. Men finns det någon som vill hitta rätt undrar jag?
Oavsett partipolitisk tillhörighet så finns det en sak som verkligen kryper mig på nerverna. Det är att ingen längre tycks lägga fokus på att framföra vad dom faktiskt VILL åstadkomma.
Politiken idag har andra kanaler än för 10-15-20 år sedan. Ett stort forum för många är ju idag faktiskt olika sociala medier, som facebook.
Och från vänner, bekanta, släktingar, vänners-vänner, olika sidor och i slutändan politiker så finns det en sak som sprids som en pest på nätet just nu. Och det är viljan att tracha andra.
Det går lite trender i det, men i grund och botten så handlar det om att berätta högt  och ljudligt vad som är fel på andra partiers politik. Vad dom gjort fel historiskt, vad dom gör fel just nu och vad dom har för felaktiga framtidsdrömmar.
Förut va det mest Sossarna och Moderaterna som ägnade sig att sitta i den politiska sandlådan och kasta lite skit på varandra. Nu sedan SD kom med och fick ett större finger med i spelet så går mycket tid och energi åt att lägga fokus på vad som är fel i deras politik.
Jag vill här vara EXTREMT tydlig med att jag inte på något sätt sympatiserar med SD.
Med det sagt vill jag ändå beklaga mig över allt beklagande.
SD  och även andra partier som gjort svarta får genom åren får ju massa publicitet på detta sätt och någon klok har en gång sagt "all publicitet är bra publicitet". Och det ligger nog någon sanning i det.
Som det ser ut i dagsläget så arbetar samhället gemensamt för att lägga all sin fokus på vad som är fel i samhället. När skall vi börja lägga fokus på vad som faktiskt är RÄTT?
Det parti som först slutar med att slänga skit per daglig dags på andra partier och istället lägger all sin energi på att skapa egna genomtänkta förslag som grundar sig i dagens behov för det medmänskliga samhället istället för att motarbeta andra partier kommer gladerligen att få min röst.