Stress smärta och sömnbrist

Kl är 01 och jag kan inte sova. Värmedynan är framme och jag borde vara toktrött efter två nätters jobb då jag bara lyckats få till 1,5-2 h sömn efter passen. Men kroppen skriker av smärtan o stressen. Formsvackan är total. I övermorgon skall jag jobba igen och förstår egentligen inte hur det skall gå till.

Att inte få till sömnen skapar tillslut en panikkänsla. 

I morgon skall jag till sjukgymnasten för att se om något mirakel kan utföras med min nacke, ilande nervsmärta och inskränkt rörlighet blev ju tyvärr en del av min vardag. Det är nu ett år sedan bilolyckan då jag blev påkörd bakifrån. Ingen stor smäll men tillräckligt för att två diskar i nacken tog sådan stryk att jag fick nervrotspåverkan och hemska nervsmärtor ut i armen. Sedan dess har jag jobbat för att bli återställd. TENS apparaten sjukgymnasten och capsasin har varit mina bästa vänner, och mitt jäklar- anamma där jag vägrat låta smärta styra mitt liv. 

Att bära smärta när vardagen rullar är en sak, men när sömnen havererar helt så blir det för mycket. Egentligen är det väl lite tvärtom. När jag sover på nätterna vaknar jag med 20-30 minuters intervaller pga smärta, men med nattens naturliga sömnpåslag så kan jag somna om. När jag behöver vända på dygnet så får jag inte den hjälpen. Så när jag vaknar på dagen då kan jag inte lika lätt somna om.

Då ligger man istället vaken, lyssnat till nattens alla ljud och terapiskriver av sig i bloggen i hopp om att hitta lite sömn.